När vinskänken Valentin Sabbath, en av dåtidens inflytelserika krögare, köpte delar av området 1709, ämnade han anlägga värdshus. Utvärdshus var på modet under denna tid, då stadens festprissar lämnade smutsen och dammet för att fukta sin strupe i naturens hägn, men för all del med en värdig inramning, som den hos Valentin Sabbath. De stora groparna kom också väl till pass - där skulle karpdammar anläggas.
Bygget satte genast igång, men redan 1720 dog Sabbath och värdshuset med ägor övertogs av en Johan Fredrik Rinke. Namnet på platsen hade redan etablerats som Sabbatsberg, något som möjligen störde den nya ägaren, vilken försökte etablera namnet Rinkeshov. Idag vet vi dock att han inte lyckades. Rinke lyckade heller inte driva verksamheten lika framgångsrikt som Sabbath, och egendomen vandrade mellan olika ägare till dess att den inropades av "stadens församlingars fattighus".
Sedan dess har fattighus, sjukhus och ådlerdomshem dominerat Sabbatsbergsområdet. Delar av området har också upplåtits till en gasklocka samt till Sabbatsbergs brunnslasarett.
Källa: Stockholmskällan: Tord O:son Nordberg "Från byggnadsavdelningens undersökningar år 1949", Stadsfullmäktiges handlingar, bihang 33/1950
Ett utförligt dokument om Sabbatsbergs historia finns här.
Min bostad på Sabbatsbergs Wärdshus, under brunnsdrickningens år 1856, kl. 3/4 till 6 på morgonen. Akvarell på papper av Josebeth Sjöberg. Konstnären själv sitter höger i bild och tar av sig strumporna. På bildens baksida har noterats i blyerts "Druckit 182 glas vatten".
Carl-Michael Bellman: Sabbatsberg den 12 Juli 1782
Systrarna skola
Ej sitta, vän vid vän,
Och barmen sola
Och gunga längre än.
Hvar från sin bänk
Stig fram till Bacchi skänk
Och betänk,
Hvad safter fins i källaren.
* * *
Af första tåren,
Min sköna! - vet hon hvad -
Blir hon, som våren
Så vacker, ung och glad.
Syster! kom, kom,
Och lät oss klinga om:
Och den som
Ej klingar, hädar Doctor Blad
* * *
Sorgen bortdrifves
Uti ett muntert lag.
Ängslan och qval
Och tårar utan tal
På en bal
Med Bacchus dansas bort på en dag.
* * *
Glaset med vatten
Ger fägring snart god natt
Och under hatten
Gör ögats eld så matt:
Och gunga här
Och promenera der,
Sådant är
Att sönderbryta Bacchi tratt.
* * *
Syskonen böra
Vid morgonrodnans rand
Glädtigt sig snöra,
Med tumlaren i hand,
Och tänka så:
Tänk, om vi kunde få
En eller två
Buteljer Malaga ibland!
* * *
Vi skull' så tysta
i våra hushåll gå,
Hvirfla och nysta,
Och sätta grytan på,
Mot klockan ett
Ha steken på sitt spett,
Och beredt
En lustig måltid för oss då.
* * *
Sjungom nu alla
Till vinets pris en sång:
Lät oss befalla
Tolf bålar på en gång.
Bort med allt smek,
Mjeltsjukans knep och strek,
Och apthek,
Och sjelf rumorarns bjellrade stång!
Sorgen bortdrifves
Uti ett muntert lag.
Ängslan och qval
Och tårar utan tal
På en bal
Med Bacchus dansas bort på en dag.
* * *
Glaset med vatten
Ger fägring snart god natt
Och under hatten
Gör ögats eld så matt:
Och gunga här
Och promenera der,
Sådant är
Att sönderbryta Bacchi tratt.
* * *
Syskonen böra
Vid morgonrodnans rand
Glädtigt sig snöra,
Med tumlaren i hand,
Och tänka så:
Tänk, om vi kunde få
En eller två
Buteljer Malaga ibland!
* * *
Vi skull' så tysta
i våra hushåll gå,
Hvirfla och nysta,
Och sätta grytan på,
Mot klockan ett
Ha steken på sitt spett,
Och beredt
En lustig måltid för oss då.
* * *
Sjungom nu alla
Till vinets pris en sång:
Lät oss befalla
Tolf bålar på en gång.
Bort med allt smek,
Mjeltsjukans knep och strek,
Och apthek,
Och sjelf rumorarns bjellrade stång!
