torsdag 15 juli 2010

Sabbatsberg

Sabbatsbergsområdet har, till skillnad från de allra största delarna av Vasastan, anor ända tillbaka till 1200-talet. Ända in på 1700-talet låg på platsen delar av Rörstrands tegelbruk som levererade byggnadsmaterial till den växande staden. Här fanns bostäder och brygghus, tegellador och tegelugn, samt stora gropar ur vilka leran hämtades.

När vinskänken Valentin Sabbath, en av dåtidens inflytelserika krögare, köpte delar av området 1709, ämnade han anlägga värdshus. Utvärdshus var på modet under denna tid, då stadens festprissar lämnade smutsen och dammet för att fukta sin strupe i naturens hägn, men för all del med en värdig inramning, som den hos Valentin Sabbath. De stora groparna kom också väl till pass - där skulle karpdammar anläggas.

Bygget satte genast igång, men redan 1720 dog Sabbath och värdshuset med ägor övertogs av en Johan Fredrik Rinke. Namnet på platsen hade redan etablerats som Sabbatsberg, något som möjligen störde den nya ägaren, vilken försökte etablera namnet Rinkeshov. Idag vet vi dock att han inte lyckades. Rinke lyckade heller inte driva verksamheten lika framgångsrikt som Sabbath, och egendomen vandrade mellan olika ägare till dess att den inropades av "stadens församlingars fattighus".

Sedan dess har fattighus, sjukhus och ådlerdomshem dominerat Sabbatsbergsområdet. Delar av området har också upplåtits till en gasklocka samt till Sabbatsbergs brunnslasarett.

Källa: Stockholmskällan: Tord O:son Nordberg "Från byggnadsavdelningens undersökningar år 1949", Stadsfullmäktiges handlingar, bihang 33/1950

Ett utförligt dokument om Sabbatsbergs historia finns här.




Min bostad på Sabbatsbergs Wärdshus, under brunnsdrickningens år 1856, kl. 3/4 till 6 på morgonen. Akvarell på papper av Josebeth Sjöberg. Konstnären själv sitter höger i bild och tar av sig strumporna. På bildens baksida har noterats i blyerts "Druckit 182 glas vatten".



Brunnsdrickande i Sabbatsberg på en målning från 1856 av bildkontnären Josabeth Sjöberg.  Alla de avbildade är numrerade, liksom konstnären som har nummer 26. Bilden hämtad från Stockholmskällan.




Sabbatsbergs brunnssalong av Josabeth Sjöberg, själv med nummer 28 på bilden.


Carl-Michael Bellman: Sabbatsberg den 12 Juli 1782 

Systrarna skola
Ej sitta, vän vid vän,
Och barmen sola
Och gunga längre än.
Hvar från sin bänk
Stig fram till Bacchi skänk
Och betänk,
Hvad safter fins i källaren.

* * *

Af första tåren,
Min sköna! - vet hon hvad -
Blir hon, som våren
Så vacker, ung och glad.
Syster! kom, kom,
Och lät oss klinga om:
Och den som
Ej klingar, hädar Doctor Blad
* * *

Sorgen bortdrifves
Uti ett muntert lag.
Ängslan och qval
Och tårar utan tal
På en bal
Med Bacchus dansas bort på en dag.

* * *

Glaset med vatten
Ger fägring snart god natt
Och under hatten
Gör ögats eld så matt:
Och gunga här
Och promenera der,
Sådant är
Att sönderbryta Bacchi tratt.

* * *

Syskonen böra
Vid morgonrodnans rand
Glädtigt sig snöra,
Med tumlaren i hand,
Och tänka så:
Tänk, om vi kunde få
En eller två
Buteljer Malaga ibland!

* * *

Vi skull' så tysta
i våra hushåll gå,
Hvirfla och nysta,
Och sätta grytan på,
Mot klockan ett
Ha steken på sitt spett,
Och beredt
En lustig måltid för oss då.

* * *

Sjungom nu alla
Till vinets pris en sång:
Lät oss befalla
Tolf bålar på en gång.
Bort med allt smek,
Mjeltsjukans knep och strek,
Och apthek,
Och sjelf rumorarns bjellrade stång!

Generellt om Vasastan

"Mycket finnes ej kvar av det som varit, och mycket har egentligen icke funnits att bevara. Området var i många hundra år en stadens utmark, som endast långsamt erövrades av den växande staden. Här lågo tobaksland och trädgårdar, bergknallar och skogsdungar, och det var egentligen endast efter de båda utfartsvägarna med sina tullstationer vid Norr- och Roslagstull, som det fanns någon nämnvärd bebyggelse."

"Först för några decennier sedan började här en bebyggelse av större mått och ännu i dag är området på sätt och vis en stadsdel i vardande."

"Stockholm", Svenska turistföreningen, red. Anrick, C-J, Boheman, Ezaline, Lindhagen, Arthur; Stockholm 1929

söndag 21 mars 2010

Byggnader - Observatoriet

Obervatoriet 2009. Bild av Elisabeth.




Observatoriet sett av konstnären Magnus Isaeus år 1868. I förgrunden Rensgatan.

Byggnader - Bonnierhuset


Bonnierhuset och Karlbergskanalen sedda från St Eriksbron.


Den höga, gula tegelbyggnaden med tågspåren som idag söker sig in till Stockholms central längsmed Karlbergskanalen på sin ena flank och Torsgatans sluttning ner mot Norra bantorget på sin andra flank, ritades redan 1937 av den kände arkitekten Ivar Tengbom, tillsammans med sonen Anders. Tengbom den äldre fick sitt stora genombrott när han ritade Stockholms konserthus 1920, och hade därefter fått ett antal prestigefyllda uppdrag i Stockholm och runtom i landet.

Bonnierskrapan 1962, sedd nerifrån Torsgatan. Bilden är tagen av Lennart af Petersens, på Stockholmskällan.


Uppdraget att rita Bonnierhuset tilldelades Tengbom d.ä. och d.y. genom en arkitekttävling utlyst av Åhlén och Åkerlunds förlag, vilka var i behov av nya lokaler. I den nya skyskrapan ritades in kontor för redaktioner och administration och i det långsmala, utskjutande partiet fanns utrymme för de praktiska delarna av förlagsverksamheten; tryckeri, bokbinderi samt lager- och distributionsutrymmen.

Men det skulle dröja ända till 1946 innan bygget kom igång, och till 1949 innan den nya byggnaden stod färdig - andra världskriget kom emellan.

Bonnierhusets klocka lyser upp Stockholmsnatten och tågspåren på väg in mot Stockholms central. I förgrunden Bonniers konsthall, invigt 2006.



Åhlén och Åkerlund ägdes sedan 1929 av Bonnierkoncernen, och gav ut titlar som Vecko-Revyn, Husmodern och Damernas värld. Idag heter förlaget Bonnier tidskrifter, efter att ha bytt namn 1984. Huvudkontoret är sedan ett par år flyttat till Sveavägen, men bland andra Bonnierägda Dagens industri huserar fortfarande i Bonnierhuset, tillsammans med koncernen utomstående hyresgäster såsom Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Idag är hela byggnaden ombyggd till kontor, efter en omfattande renovering under 1990-talet.

Källa: Andersson, Hans O & Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader, Prisma 1973; www.bonnierfastigheter.se; Wikipedia

Byggnader - Stadsbiblioteket


Stadsbiblioteket under byggnad 1927. Nedanför biblioteket syns husen på Lilla badstugatan. Bild från Stockholmskällan.




Byggnation åt väster under uppförandet av Stadsbiblioteket. Bild från 1932, från SvD:s arkiv, via Stockholmskällan.

Bakom biblioteket, vid Observatoriekullens norra fot, lever ett litet torg en tynande tillvaro. Så har det dock inte alltid varit - här, på Odentorget, idkades en gång Vasastans enda torghandel  "i en liten pittoresk samling salustånd" (STF:s årsbok "Stockholm", 1929, s. 284)


Besökare på Stadsbiblioteket, cirka 1940. Fotograf Lennart af Petersens, Stockholmskällan.

hej hej
Pojkar leker i plaskdammen vid Sveavägen, med Stadsbiblioteket i fonden. Bilden är tagen av Lennart af Petersens 1946, från Stockholmskällan. 

Biblioteket sett från Spelbomskans torg, där torghandel tidigare pågick. Bilden tagen 1965 av Ingemar Gram, från Stockholmskällan.



Parker - Observatorielunden

I nord-sydlig riktning genom Stockholm sträcker sig Stockholmsåsen, en grusås som präglat stadens framväxt och utformning, trots att den idag inte är synlig på så många ställen. Åsens högsta punkt finns dock fortfarande kvar i ursprunglig pompa - Observatoriekullen som stoltserar 42 meter över havet. Här lät Kungliga Vetenskapsakademien på 1750-talet uppföra Stockholms observatorium efter ritningar av Carl Hårleman. Platsen var självklart vald för sin upphöjdhet, vilket på denna tid möjliggjorde astronomiska observationer. I och med att staden så sakteliga tätnade och ljussattes runtom observatoriet förlorade byggnaden sin fördelaktiga placering. 1931 flyttades verksamheten till det nybyggda observatoriet i Saltsjöbaden.

Utsikt över Stockholms från Observatoriehöjden, av Erik Wilhelm le Moine, 1830-35.

Sedan 1990-talet inrymmer byggnaden Observatoriemuseet, där man bland annat kan se en temperaturslinga som sträcker sig ändå tillbaka till 1700-talet. Sedan 1756 har temperatur och nederbörd mätts varje dag på denna plats. Det gör observatoriet till den enda plats i världen där vädret registrerats löpande under så lång tid. Temperaturmätningarna fortsätter än idag från observatoriet, nu i SMHI:s regi.



Observatorielunden sedd från Kungstensgatan 1902. Bilden tagen av Larssons ateljé, från Stockholmskällan.se.


Observatorielunden sedd från Odengatan 1902. Bild av Larssons ateljé, från Stockholmskällan.se.


Observatoriekullens östra sida, bebyggelse på Saltmätargatan i början av 1900-talet. Foto av G. Arméen, från Stockholmskällan.se.


Utsikt från Observatoriekullen över Sveavägen 1930. Fotograf Thure Boberg, från Stockholmskällan.se
Observatorielunden december 2009. Foto Elisabeth.


Observatorielunden med utsikt över Stadsbiblioteket, december 2009. Foto Elisabeth.

Profilerna - Strindberg

Strindbergs Blå tornet, i hörnet av Drottninggatan och Tegnérgatan. Bild från 1900-talets början, från Stockholmskällan.


August Strindbergs begravningståg på väg mot Norra kyrkogården längs Norrtullsgatan 1912. Källa. Stockholmskällan.




Stridberg beskriver livet på en malmgård invid Norrtullsgatan i Tjänstekvinnans son.

Strindbergs grav på Norra kyrkogården. På korset finns inskriptionen "O crux ave spes unica" - "Var hälsad kors, mitt enda hopp".








 
Strindbergsmonumentet i Tegnérlunden färdigställdes i gips redan 1916 av Carl Eldh, men den fjättrade titanen i brons kom inte på plats förrän 1942.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...