Stallmästaregården

Tennstopet

Tennstopet i hörnet Odengatan/Dalagatan. Den klassiska krogen har funnits sedan 1867, då fanjunkare Sven Gustaf Högberg öppnade biljardsalong på Fredsgatan 9, i hörnet mot Konstakademien. Inrättningen fick namnet Rosenbads Schweizeri. Så småningom skulle lokalerna på Fredsgatan rivas och Stopet fick flytta till Vattugatan i Klara. Men inte heller Klarakvarteren klarade sig ifrån skopornas framfart, vilket ju är allmänt känt. 1965 tvingades Tennstopet att åter flytta till de nuvarande lokalerna.

På Stockholmskällan finns en film om sista kvällen på Tennstopet, på den gamla adressen.
Källa: Boken om Stopet, www.tennstopet.se 

Tennstopet på adress nummer 2: Vattugatan 8. Härifrån flyttade man 1965. Bild av Lennart af Petersens, från Stockholmskällan.

I Vi i Vasastan nr 36 2011 fanns en intervju med Gunnar Ekdahl, källarmästare på Tennstopdet sedan 1976. Högerklicka och öppna i nytt fönster för att få upp artikeln större.

.

Borgerskapets änkehus

Änkehuset är en institution från 1724, som inhyste änkor och ogifta döttrar till avlidna borgare. Borgare var de invånare i staden som ägnade sig åt hantverk och handel och fram till 1864 ägde ett så kallat burskap. Burskapet delades ut av staden, efter avklarat prov på yrkesskicklighet.

Änkehuset bildades efter holländsk modell efter en donation av Abraham Grill. Till byggnaden i Vasastan flyttade änkehuset från Hamngatan år 1879. Den nya byggnaden var ritad av Emil Vikor Langlet.

Interiör från 1899, från Stockholmskällan.

Ur Enkehusets stadgar:
"Den Enckia, som skall antagas uti detta Enckiehus, skall hafva ägdt en Borgare här i staden til man, som dragit skatt och borgerliga onera, som är emot sextio åhrs ålder, varandes af den oförmogenhet, at hon sig sielfver förmår nähra ej heller har någon att hålla sig til. Åliggandes henne at framvisa trovärdiga Vitnesbörser, det hon så vähl under sit äktenskap i Vählmackten med sin man uti sämja och kiärlek sammanlefvat, som sedan uti si Enckiotilstånd altid et gudfruchtigt och ährebart lefverne fördt och uti fattigdom ej sig sielfv brakt medelst sit eget förvållande genom ett otidigt lefverne." (STF 1929, s. 287)

Borgerskapets änkehus skildrat av konstnären Josabeth Sjöberg (1812 - 1882). Bilden hämtad från Stockholmskällan.se.

Sjukrummet på Borgerskapets änkehus skildrat av konstnären Josabeth Sjöberg (1812 - 1882). Bilden hämtad från Stockholmskällan.se, som beskriver bilden såhär: "Rummet är delat på mitten av en tredelad skärm. Redan på tröskeln möter vi tecken på dödsfall. En svartklädd gumma, med tandvärk, strör hackat granris vid dörröppningen. En död kvinna klädd i fint garnerad svepning ligger i en kista som blir behängd med krusflor. En krans är redan placerad på kistlocket." 

Idag är änkorna sedan länge utflyttade ur Vasastans änkehus. I stället bedrivs två verksamheter av mycket skild karaktär: en konstnärsförening hyr ut ateljéer till i staden verksamma konstnärer, och restaurangen Cliff Barnes, med ökända after-ski-liknande röjkvällar, huserar i bottenvåningen.

Ateljéföreningen Enkehuset förfogar sedan 1988 över 22 ateljéer i det gamla stenhuset. Tidigare drevs ett litet galleri i byggnaden, men idag gör konstnärerna sin närvaro synlig genom Galleri Konstpelaren utanför Enkshusets entré. Här klistras nya bildkonstverk upp var sjätte vecka, med stöd av ett stort utomhusreklamföretag. 2004 tillkom ytterligare en förening - Ateljéföreningen Norrtull - då nya ateljéer färdigställts i huset. Idag är sammanlagt ett trettiotal konstnärer verksamma i huset.

Före detta enkehuset, fångat 1970 av Fredric Bedoire, via Stockholmskällan.

Nya allmänna barnhuset/Norrtulls sjukhus

Allmänna barnhuset spelade under sin glans dagar en viktig roll i Sveriges barnavård. Redan på 1630-talet inrättades institutionen som ett hittebarnhus, men snart kom verksamheten att omfatta alla värnlösa barn. Verksamheten såg dock väsentligt annorlunda ut från hur vi idag tänker oss ett barnhem. Fram till 1880-talet delade barnhuset och tukthuset lokaler vid Drottninggatan/Norra Bantorget. Barnen sattes i arbete på en manufakturfabrik, tillsammans med de intagna.Verksamheten förändrades dock under 1700-talets slut och kom allt mer att handla om utackordering av barn på landet.

Under 1880-talet skildes tukt- och barnhusets verksamheterna åt. Fångarna förflyttade i allt högre grad till Spinnhuset på Långholmen, och barnen fick flytta in i nya lokaler vid just Norrtullsgatan, som stod färdiga 1885. Den nya inrättningen var en mönsteranläggning med dåtidens alla moderniteter, och innehöll amsalar, sjukhus, tvätt- och köksinrättningar. Under 1900-talets början var detta Sveriges största barnklinik.

Utsikt från Vanadislunden, västerut mot Allmänna barnhuset. Bild från 1896 hämtad från Stockholmskällan.

Interiör med barn och personal uppställda, från Allmänna barhuset kring sekelskiftet. Foto från Stockholmskällan.

Institutionens hade ansvar för de omhändertagna barnen fram till deras sextonde år. Vid sekelskiftet var 4000 barn utackorderade på landet. Samtidigt togs ett hundratal barn om hand på plats, antingen inlagda på inrättningens sjukhus, eller närda av någon av de 125 anställda ammorna.

Nya allmänna barnhuset vid Norrtullsgatan. Bilden är från kring sekelskiftet och hämtad från Stockholmskälan.

1917 infördes nya lagar, vilka tvingade fäder att ta ansvar även för utomäktenskapliga barn, och gav mödrarna rätt till underhåll. Detta ledde till att fler ensamma mödrar hade möjlighet att behålla sina barn, och trycket på Allmänna barnhuset minskade, vilket ledde till att verksamheten omorganiserades. Fokus låg i stället på sjukhusdelen, och Allmänna barnhuset blev Sveriges viktigast barnklinik.

Allmänna barnhuset 1928, när fokus skiftat från barnhus till barnsjukhus. Bild från Stockholmskällan.

Verksamheten flyttade sedermera till Karolinska sjukhuset. Sedan 1950-talet huserar de gamla byggnaderna Norrtulls sjukhus.

När barnen flyttade ut flyttade psykogeriatriska patienter in, det vill säga äldre personer med psykiska problem. Idag inrymmer lokalerna en mängd olika verksamheter; psykiatrin är fortfarande ett viktigt inslag, med  öppenvårdsmottagning, ett mobilt team och familjevård.

Norrtull

STF:s årsbok 1929, om Norrtullsgatan: "Över gatan vilar en säregen stämning, intimt förbunden med dess trafik: glada lustfarande på väg till Hagaparken, kapplöpningsfälten vid Järva, friluftsteatern i Norrbackabergen eller Stallmästaregården blanda sig med de långa och många begravningstågen som i dyster högtidlighet skrida ut mot Norra kyrkogården."

Denna kullerstensgata kantades ännu i mitten av 1800-talet av lantegendomar, lador och bergknallar, samt ett och annat värdshus; Tre Liljor, Altona och Stallmästaregården är alla omsjungna av Bellman. I epistel 44 sitter Movitz på Tre Liljor, helt allena, med harpan mellan bena' glimmandes "bred och lång". Värdshuset brann 1869, men namnet finns bevarat i Tre Liljors plan, beläget något norr om det ursprungliga värdshuset, vilket låg där Borgerskapets enkehus idag finns.

Korsningen Odengatan/Norrtullsgatan 1901.

De gamla tullhusen som fortfarande står kvar mitt i Norrtulls enorma trafikkarusell uppfördes på 1730-talet, efter ritning av stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Sedan 1671 hade stadens norra tull legat vid dagens Norrtull, efter att sakta ha skjutits norrut från sin ursprungliga plats vid Hötorget, alltmedan staden sakta växte. Fram till 1920-talets slut gick landsvägen in i staden mellan de två tullhusen. Förstugorna som syns närmast vägen i bild revs runt sekelskiftet när vägen breddades.

Norrtull är idag den enda av de gamla stadstullarna som ligger vid stadsgränsen - gränsen mellan Stockholms och Solna stad ligger invid tullhuset.

Tullhuset tjänade, som namnet skvallrar om, till att ta upp tull. I stadens tullordning från 1622 stadgades att det skulle finnas sex tullplatser, fyra på land och två till sjöss. För att besökande skulle ta sig in just genom tullpassagerna skulle Stockholm omgärdas av ett staket. Den så kallade "lilla tullen" skulle tas ut på alla ätliga, slitliga och förnötliga varor" som fördes in för att säljas. Så kallat landsköp - att  lämna staden för att själv inhandla varorna och därmed undvika tullen - förbjöds.

Källa: Stockholms stads kulturminnesskyltar

 Norrtull från stadssidan fångat på 1890-talet

Tullhusen vid Norrtull sedda från Solnasidan 1901 genom Kasper Salins lins.

Utsikt från nuvarande Rödabergsskolan med Norrtull och Norrtullsgatan precis invid bergskanten.

Slutet av Norrtullsgatan mot Norrtull, 1965. Bild av Ingemar Gram.


Alla bilder från Stockholmskällan.se