Byggnader - Observatoriet

Obervatoriet 2009. Bild av Elisabeth.

Observatoriet sett av konstnären Magnus Isaeus år 1868. I förgrunden Rensgatan.

Byggnader - Bonnierhuset

Bonnierhuset och Karlbergskanalen sedda från St Eriksbron.


Den höga, gula tegelbyggnaden med tågspåren som idag söker sig in till Stockholms central längsmed Karlbergskanalen på sin ena flank och Torsgatans sluttning ner mot Norra bantorget på sin andra flank, ritades redan 1937 av den kände arkitekten Ivar Tengbom, tillsammans med sonen Anders. Tengbom den äldre fick sitt stora genombrott när han ritade Stockholms konserthus 1920, och hade därefter fått ett antal prestigefyllda uppdrag i Stockholm och runtom i landet.

Bonnierskrapan 1962, sedd nerifrån Torsgatan. Bilden är tagen av Lennart af Petersens, på Stockholmskällan.

Uppdraget att rita Bonnierhuset tilldelades Tengbom d.ä. och d.y. genom en arkitekttävling utlyst av Åhlén och Åkerlunds förlag, vilka var i behov av nya lokaler. I den nya skyskrapan ritades in kontor för redaktioner och administration och i det långsmala, utskjutande partiet fanns utrymme för de praktiska delarna av förlagsverksamheten; tryckeri, bokbinderi samt lager- och distributionsutrymmen.

Men det skulle dröja ända till 1946 innan bygget kom igång, och till 1949 innan den nya byggnaden stod färdig - andra världskriget kom emellan.

Bonnierhusets klocka lyser upp Stockholmsnatten och tågspåren på väg in mot Stockholms central. I förgrunden Bonniers konsthall, invigt 2006.

Åhlén och Åkerlund ägdes sedan 1929 av Bonnierkoncernen, och gav ut titlar som Vecko-Revyn, Husmodern och Damernas värld. Idag heter förlaget Bonnier tidskrifter, efter att ha bytt namn 1984. Huvudkontoret är sedan ett par år flyttat till Sveavägen, men bland andra Bonnierägda Dagens industri huserar fortfarande i Bonnierhuset, tillsammans med koncernen utomstående hyresgäster såsom Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Idag är hela byggnaden ombyggd till kontor, efter en omfattande renovering under 1990-talet.

Källa: Andersson, Hans O & Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader, Prisma 1973; www.bonnierfastigheter.se; Wikipedia

Byggnader - Stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket under byggnad 1927. Nedanför biblioteket syns husen på Lilla badstugatan. Bild från Stockholmskällan.

Byggnation åt väster under uppförandet av Stadsbiblioteket. Bild från 1932, från SvD:s arkiv, via Stockholmskällan.

Bakom biblioteket, vid Observatoriekullens norra fot, lever ett litet torg en tynande tillvaro. Så har det dock inte alltid varit - här, på Odentorget, idkades en gång Vasastans enda torghandel  "i en liten pittoresk samling salustånd" (STF:s årsbok "Stockholm", 1929, s. 284)

Besökare på Stadsbiblioteket, cirka 1940. Fotograf Lennart af Petersens, Stockholmskällan.

hej hej

Pojkar leker i plaskdammen vid Sveavägen, med Stadsbiblioteket i fonden. Bilden är tagen av Lennart af Petersens 1946, från Stockholmskällan. 

Biblioteket sett från Spelbomskans torg, där torghandel tidigare pågick. Bilden tagen 1965 av Ingemar Gram, från Stockholmskällan.

Parker - Observatorielunden

I nord-sydlig riktning genom Stockholm sträcker sig Stockholmsåsen, en grusås som präglat stadens framväxt och utformning, trots att den idag inte är synlig på så många ställen. Åsens högsta punkt finns dock fortfarande kvar i ursprunglig pompa - Observatoriekullen som stoltserar 42 meter över havet. Här lät Kungliga Vetenskapsakademien på 1750-talet uppföra Stockholms observatorium efter ritningar av Carl Hårleman. Platsen var självklart vald för sin upphöjdhet, vilket på denna tid möjliggjorde astronomiska observationer. I och med att staden så sakteliga tätnade och ljussattes runtom observatoriet förlorade byggnaden sin fördelaktiga placering. 1931 flyttades verksamheten till det nybyggda observatoriet i Saltsjöbaden.

Utsikt över Stockholms från Observatoriehöjden, av Erik Wilhelm le Moine, 1830-35.

Sedan 1990-talet inrymmer byggnaden Observatoriemuseet, där man bland annat kan se en temperaturslinga som sträcker sig ändå tillbaka till 1700-talet. Sedan 1756 har temperatur och nederbörd mätts varje dag på denna plats. Det gör observatoriet till den enda plats i världen där vädret registrerats löpande under så lång tid. Temperaturmätningarna fortsätter än idag från observatoriet, nu i SMHI:s regi.

Observatorielunden sedd från Kungstensgatan 1902. Bilden tagen av Larssons ateljé, från Stockholmskällan.se.


Observatorielunden sedd från Odengatan 1902. Bild av Larssons ateljé, från Stockholmskällan.se.


Observatoriekullens östra sida, bebyggelse på Saltmätargatan i början av 1900-talet. Foto av G. Arméen, från Stockholmskällan.se.


Utsikt från Observatoriekullen över Sveavägen 1930. Fotograf Thure Boberg, från Stockholmskällan.se
Observatorielunden december 2009. Foto Elisabeth.


Observatorielunden med utsikt över Stadsbiblioteket, december 2009. Foto Elisabeth.

Profilerna - Strindberg

Strindbergs Blå tornet, i hörnet av Drottninggatan och Tegnérgatan. Bild från 1900-talets början, från Stockholmskällan.

August Strindbergs begravningståg på väg mot Norra kyrkogården längs Norrtullsgatan 1912. Källa. Stockholmskällan.

Stridberg beskriver livet på en malmgård invid Norrtullsgatan i Tjänstekvinnans son.

Strindbergs grav på Norra kyrkogården. På korset finns inskriptionen "O crux ave spes unica" - "Var hälsad kors, mitt enda hopp".

 

Strindbergsmonumentet i Tegnérlunden färdigställdes i gips redan 1916 av Carl Eldh, men den fjättrade titanen i brons kom inte på plats förrän 1942.

Parker - Bellevue

 Bellevueparken

 Bellevueparken tolkad av Johan Fredrik Martin under1700-talets andra hälft.



Bellevueparken sedd från Vanadislunden 1896. Bild från Stockholmkällan.se.


Bellevuevägen 1904. Från Stockholmskällan.se.

Parker - Vasaparken

Vasaparken österifrån 1907.

Torsgatan från St Eriksplan 1902. Till vänster Vasaparken.

Vasaparkens skridskobana 1933.

Korsningen Dalagatan/Odengatan år 1907.

Äldre par i Vasaparken 1959. Bild av Cato Arvidson.

Birkastan

Birkagatan 1928. Bild via Wikimedia.


Birkastan i kvällsljus sedd från St Eriksbron, 2004. Bild av Elisabeth.


Mikael Richters permanenta installation En gunga för änglar, på Tomtebogatan i Birkastan. Foto från 2006 av Elisabeth.

Parker - Vanadislunden

Gudinnan Freja är för många välkänd som fruktbarhetsgudinnan i den nordiska mytologin. Eftersom hon var vanernas viktigaste gudinna går hon även under namnet Vanadis. Efter henne uppkallades Vanadislunden i den stora namnrevisionen 1885. Innan dess hade höjden burit namnet Ormträskhöjden, efter den lilla sjön Ormträsket som låg där Wenner-Gren Center idag tornar upp sig, vid Sveavägens slut.

Brunkebergåsen har ju genom seklen sakta men säkert schaktats bort från Stockholms innerstad, men Vanadislundens kuperade form kan hänföras till denna rullstensås som tidigare skar genom hela Stockholm. Från att vara ej höjd bland andra började den faktiska parken att anläggas i samband med att Stockholms norra utmarker blev mer och mer bebodda och planerade i slutet av 1800-talet. 1893 planterades cirka 2000 träd och buskar på höjden, och arbetet med att anlägga parken var i stort sett färdigt 1903.



Vanadislunden 1899. Från Stockholmskällan.se.

Vanadislunden 1902. Bild av Larssons ateljé, från Stockholmskällan.se.


Vanadislunden 1902. Bild via Wikimedia.
Vanadisvägen med Vanadislunden i fonden, där den borgliknande Vanadisreservoaren tornar upp sig. Bild av Kasper Salin från mitten av 1910-talet, via Stockholmskällan.se.


1938 öppnades portarna till det som kom att bli det mycket populära Vanadisbadet, ett vattenhål - i ordets rätta bemärkelse - för många stockholmare, särskilt mindre bemedlade som inte hade möjlighet att lämna staden under de heta sommarmånaderna. Det ritades av arkitekten Paul Hedqvist och uppfördes i tidens funktionalistiska stil.

Badet hade två bassänger och en plaskdamm för barn. Vid anläggning av utomhusbassängen kunde man lägligt nog använda sig av ett gammalt stenbrott, som låg i ett skyddat sydvästläge.

Solbadare på det nyöppnade Vanadisbadet 1938, bild från Stockholmskällan, ursprungligen från Svenska Dagbladets arkiv.

Folkmyller på Vanadisbadets uteservering, bilden tagen av Yngve Karlsson för SvD 1944, nu finns den hos Stockholmskällan.

Röda bergen

Inflyttning på Falugatan 1925. Bild via Wikimedia.

Atlasområdet

Atlas, i förgrunden St Eriksbron, 1927. Bild från Wikimedia.


Rörstrands porslinsfabrik 1896. Bild via Wikimedia.

Gatubilder

Utsikt från nuvarande Rödabergsskolan norrut, mot Brunnsviken. Norrtull precis nedanför bergskanten. Från Stockholmskällan.se.


Utsikt från nuvarande Rödabergsskolan mot Sankt Eriksgatan och Norra Stationsgatan 1913. Från Stockholmskällan.se.


Utsikt från nuvarande Rödabergsskolan mot Vanadisvägen, Matteuskyrkan. Bild från Stockholmskällan, år 1913. Från Stockholmskällan.


Gatuarbeten Västmannagatan/Rådmansgatan 1911-1913. Bild från Stockholmskällan.


Råttjakt på Norrmalm i början av 1900-talet. För varje svans fick jägaren 2 öre. Allt enligt Stockholmskällan.se

Döbelnsgatan år 1900, via Wikimedia

Församlingar & kyrkor

Adolf Fredriks församling
Gränser: Kungstensgatan/Döbelnsgatan/Olof Palmes gatan/Dalagatan
I församligen ingår enbart Adolf Fredriks kyrka på Sveavägen, vilken är Stockholms enda 1700-talskyrka. Kyrkan uppfördes 1768-1774 efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Första stenen lades av kung Adolf Fredrik, som fick ge namn åt kyrkan.
Själva kyrkan ligger inte i Vasastan, men delar av försämlingen gör det.

Gustav Vasa församling
1906 delades Adolf Fredriks församling upp i tre; de två nya församlingarna Gustav Vasa och St Matteus bildades. Samma år invigdes Gustav Vasa kyrka, då kallad "småfolkets storkyrka" på grund av sin pampiga italienska barockstil, sitt rymliga kyrkorum med plats för 2000 personer och sitt läge i stadens mindre bemedlade utkanter.

För att ge kyrkan lite stil och klass förvärvades altarprydnaden från Uppsala domkyrka. Verket, som är gjort av bildhuggaren Burchardt Precht, hade hängt i Uppsala sedan 1731, men flyttades nu till huvudstaden. (STF:s årsbok "Stockholm", 1929, s. 284)

Under kyrkan finns ett så kallat kolumbarium med omkring 900 nischer för gravurnor. I Stockholm finns endast sju kolumbarier, och Gustav Vasa kyrkas är det äldsta, invigt 1924.

Gustav Vasa kyrkas barockkupol reser sig över Odenplan. Bild från 1930, från Stockholmskällan.

Östra portalen.

St Johannes församling
Gränser: Brunnsviken/Birger Jarlsgatan/Kungsgatan/Malmskillnadsgatan/Döbelnsgatan/ Sveavägen.
Församlingen bildades 1907 efter ännu en delning. Denna gång var det St Jakobs-Johannes församling som blev två. Anledningen var att innerstadens norra delar snabbt växte och församlingarna blev mer och mer folkrika.
Johannes kyrka och Stefanskyrkan i Vanadislunden ingår i församlingen. Johannes kyrka ligger inte i Vasastaden, utan på Norrmalm.

Stefanskapellet i Vanadislunden. Bild från 1905, från Stockholmskällan.

Stefanskapettet söderifrån. Till höger synsVanadislundens vattenborg. Bild från Stockholmskällan, kring 1900-talets början.

St Matteus församling
Kyrkan uppfördes 1902-1903 efter ritningar av Erik Lallerstedt. Från början var kyrkan ett kapell inom Adolf Fredriks församling. 1906 bildades den egna församlingen, i vilken även Mikaelskapellet på Karlbergsvägen 64 och St Matteus lillkyrka på Vanadisvägen 35 ingår.

Matteus kyrka i hörnet Vanadisvägen/Dalagatan. Bild från 1903, från Stockholmskällan.

Vy från nuvarande Rödabergsskolan mot söder 1913. Matteus kyrkotorn skymtar fram i diset. Bild från Stockholmskällan.